20 januari,

Idag var det bye bye till Farmer Mike. Vi kände oss trötta på att flacka runt. Vi har bott som längst 4 nätter på samma ställe och det var när vi kom till Australien den 18 december.  Området runt Albany som är nästa ställe vi ska till, har mycket att erbjuda, så vi bestämde oss för att stanna där under en längre tid. Åke skickade e-mail till turistinfon där igår kväll och bad dom om förslag på boende under en vecka.

Utsikt från vår stuga hos Farmer Mike

När vi packat ut oss ur stugan vi hyrt så åkte vi iväg till receptionen och lämnade tillbaka nyckeln. Sen satt vi i bilen och mejlade och pratade med turistinfon i Albany. Det tog en liten stund, vi fick några bra förslag som vi ville kolla upp på intenet. Till slut fastnade vi för Silent Grove Cottage som vi fick bo 7 nätter och betala för 6.

Nu hände det som inte skulle hända. Vet inte, men jag tycker vi har haft ganska mycket otur under vår resa. På något sätt så har det mesta ändå löst sig så det har har varit ok. Men vi hade suttit ganska länge i bilen och framför den så låg en lång stock. Framför stocken så var det ett öppet område framför Farmer Mikes garage. Jag som satt till vänster i bilen kunde se stocken, men Åke kunde inte se den. Så han startade bilen och körde framåt - rakt på den. Åh nej! Det blev en rejäl buckla på vänster fram där en gren suttit på stocken. PIIIIP! Inte roligt! Vi har som vanligt valt att skippa försäkringen som skulle ha gått på nästan 4000 sek under den här perioden.

Åke inspekterar bucklan

Inte mycket att göra, bara att försöka kolla av om någon av våra andra försäkringar ev kan täcka detta. Skulle ändå gissa att det förmodligen är kört och att kommer att få betala. Om man ändå försöker att se det från någon slags positiv sida så har vi ju i alla år hyrt oförsäkrat och tänker man på de pengar vi då "sparat" så kanske det ändå går jämt upp.

Vårt första stopp idag är hos en gammal bekant. Glochester Tree som är ett kurriträd som man förr i tiden brukade använda som utkiksträd för skogsbränder. Trädet har stänger inslaget i stammen som man kan klättra på för att komma upp till en utkiksplattform i toppen, 58 meter upp. Åke klättrade trädet förra gången vi var här. Jag kom väl ca två meter innan jag fick spagetti i benen. Tappar man taget så blir man mycket, mycket platt.

Stegen uppför trädet

Åke på väg upp

Jag var inte sugen på att klättra den här gången heller, men Åke kände väl att dog man idag så spelade det ingen större roll, så han skulle upp igen.

Fattar inte hur han vågade, men han klättrade upp till toppen och ner igen som om inget. Rangern som "hade hand om et" sa att man kommer att få fortsätta klättra tills någon trillade ner. Då kommer dom förmodligen att sluta låta folk klättra. Jag frågade om ingen ännu trillat ned. Men jo det var ett par stycken men dom hade fått hjärtattack innan dom trillade. Tycker nog att det kanske är på sin plats att installera en livlina av något slag och ta några dollars betalt. Det kan väl inte vara så konstigt.

Efter det så drog vi vidare mot Albany. Nästa stopp var hos the Tingle Trees. Ytterligare några jättar till träd. Vi tog en kort hike mellan träden och det var så häftigt så vi glömde eländet med bucklan på bilen.

Åke och ett Tingle Tree

Nästa stopp var höghöjdsbanan i Walpool. Där har man byggt en gångbro uppe i trädtopparna på Kurriträden. Den kunde tom jag med att prova. Häftigt och lite läskigt när hela banan gungade. Det blåste givetvis på ordentligt just när vi var uppe.

Uppe bland trädtopparna

Sen åkte vi vidare mot vår stuga i Albany. Vi kom fram ganska sent. Våra värdar hade ringt oss och gett noggrann beskrivning hur vi skulle komma dit. Lampan i köket lyste och när vi kom in så brann teljus och det var nyplockade blommor i vas både i kök, sovrum och badrum. I kylen fanns mjölk, sylt och smör. I frysen fanns bröd och i skafferiet både musli, havregryn, kaffe och te. Verkligen över förväntan och här ska bo en hel vecka! Vi hade köpt med oss grillad kyckling och när vi käkat så kom vårt värdpar och knackade på för att kolla att allt var ok. Trevligt och vi var supernöjda.