Tongariro Alpine Crossing day. En riktig långdag. Bussen kom och plockade upp oss kl 8.00. Solen sken och vi hade packat ryggsäckarna full med vatten, solkräm, mackor och lite extra kläder. Det kan ju bli snabba väderomslag uppe på berget.
Bussresan tog ca 20 min och avslutades med förmaningsord om att inte komma senare än 17.00 för upphämtning, att ha med vatten och solkräm, att vara redo att dra järnet ner för berget om ett vulkanutbrott började. Sen skulle vi få en väderrapport. Han kollade ut genom fönstret. "The weather looks fine" och sen fick vi gå.
Med skyhöga förväntningar på Nya Zeelands, ja kanske en av värdens bästa endagshiker så började vi knalla. Vi har ju faktiskt några helt otroligt fina hiker i närminnet och när inget spektakulärt vackert hade hoppat fram efter 200 meter som började vi muttra. Det andra som var lite trist var att det var hur mycket folk som helst som skulle gå den här hiken. Det var som en hel exodus med folk. Men visst var hiken superfin. Det pös och rök och luktade äggfis både här och där.
Nya Zeeländare har en hel uppsättning bokstäver som uttalas konstigt. Jag frågade tex en tant i köket på campingen vilken dag dom firade julafton på - 24th eller 25th och hon svara något som lät ungefär som "twintifouft." Man får gissa helt enkelt. "Thank you" har jag hört tidigare uttalas "Fhank you" men ihop med Nya Zeelänska vokaler så lät det som något helt annat. På trailen när snabba hikare kom dundrande och man steg åt sidan så fick man "Fuck you". Det var bara tur att det inte kom ett "Fuck you too" av rena farten.
Bussen som skulle ta oss tillbaka till campingen avgick kl 17.00 och vi kom fram med 10 minuter till godo. Allt planenligt av Åke som höll järnkoll på hur fort vi gick och hur långt det var kvar.
Det var två redigt trötta och nöjda som gick och lade sig den kvällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar