2014-11-23 Heldag i Casa de Chira

Vilket skitväder! Regn och blåst och kallt! Vi har ett gäng getter som närmaste grannar och dom var inte nöjda. Grannens hundar var inte nöjda heller - vov, vov vov. Grannens tupp var dock heltyst.

Vi väntade på brödbilen som skulle komma och tuta och som vi skulle kunna få köpa goa spännande fikabröd mm av. Men inte kom det någon brödbil heller. Skit - det är söndag så dom kanske inte kommer då. Nåja, mat hade vi i alla fall gott om. Vi höll oss inne helt enkelt och njöt av att ha en hel dag av slapping. Vi tränade lite, läst bok, lyckades få in lite skidåkning på SVTPlay och hade det ändå ganska bra. Det var spännande utsikt över dalen. Man kunde riktigt se vindbyarna med regn dra in. Då och då kom tom solen fram och vi fick se både en och två regnbågar.

Utsikt från köket

Utsikt från balkongen på övervåningen

2014-11-22 Flytt till Casa de Chira i Los Cercados

Idag var det flytt dag och dags att ta adjö av Puerto de Mogan. Nu ska vi upp i bergen och bo i stort fint hus. Vi hade fått instruktioner att huset låg lite avsides så det var en bra idé att handla ordentligt innan man skulle komma. Vi gjorde en storhandling med jamon serrano - två olika sorter, spansk tortilla, oliver, gaspazo, musslor i konserv, entrecote, kyckling och kotletter, mojo rogo och potatis.

Sedan var det slingriga vägar igen fram till huset. Sista biten skulle vara en stig som började efter "en mur och före ett stort olivträd". Vi såg muren och ett olivträd med en liten skraltig väg rakt upp. Ska vi verkligen upp här???? Åke tog tag i saken som styrde upp för vägen som bara blev brantare, smalare och håligare. Det här kan inte stämma. Till slut uggade sig bilen upp efter ytterligare en serpentinsväng och det såg ut som vi kommit hem till några bönder. Pinsamt! Jag ut med kartan i högsta hugg för att få hjälp. Men dom bara pekade förbi huset och nickade. OK! In i bilen och förbi husknuten, ytterligare en sepentinsväng och så rakt upp i in på gården och vårt nya boende. WOW!

Vi möttes av husägarna Mari Carmen och Antonio. Nu fick jag plocka fram min gamla skolspanska igen. Herregud vad mycket nytta man lyckats ha av den, trots att man inte kommer ihåg mycket. Vi fick en rundtur i huset och reda på att varje dag mellan kl 9 -10 så kommer en brödbil och tutar utanför grinden och då kan man köpa bröd och fikabröd om man vill. Mysigt! Det skulle bli kul!

Casa de Chira

Köket

Vardagsrum

Utsikt från taket

Vi var väldigt nöjda med huset. Det är som ett litet slott med torn och små balkonger här och där. MEN KALLT! På med alla element vi kunde hitta och rota fram en stor filt vi kunde sitta och kura under på kvällen när vi tittade på medhavd DVD med säsong 3 samt 4 av "I vår herres hage".

2014-11-21 Promenad i Puerto de Mogan och en liten tur till i bergen till San Nicolas de Tolentino

Det såg ut att bli en fin dag idag. Jag ville ta en fotografisk expedition i Mogan och Åke hängde gärna med. Tyvärr ville sig inte riktigt vädret, det var blandade småskurar med solglimtar emellan. Jag lyckades dock ta några bilder när solen var framme. 

Efter det gick vi hem och käkade lite lunch och sedan blev det en biltur upp i bergen. Den blev mer spännande än vad vi räknat med. Det började att regna och blåsa rejält på sepentinvägarna. När det var som värst var vi nere i San Nicolas de Tolentino, Då kom vattnet forsande ner från sluttningarna och ut på vägen som blev lite översvärmad här och där. Läskigt! Men så helt plötsligt slutade det regna och då tog det inte många minuter innan allt vatten hade runnit bort. På hemvägen tillbaka över berget så stod en bil på sidan mitt på vägen (inga människor i som tur var). Undrar vad som hade hänt där?

Vattnet rann nedför berget

Efter regn kommer ibland en regnbåge

2014-11-20 Maspalomas och bergstur

Det såg tyvärr ut att bli ytterligare en dag med dåligt väder. Vi bestämde oss för att ta en tur med bilen längs kusten bort till Maspalomas. Väg GC500 hänger på kustkanten med mycket kurvor och en underskön utsikt. Turistorterna avlöser varandra. Maspalomas är en ganska stor stad, vi åkte runt lite på måfå och hamnade till slut på ett litet cafe vid beachen som serverade crepes. Ägarna som tydligen var från frankrike skämdes inte alls över det utan pratade glatt franska med alla precis som om vi befunnit oss i det landet istället för i spanien. Jag var helt oförberedd på detta och det kajkade ihop helt i skallen när vi skulle beställa och blev tilltalade på franska. Oui - Si - jag körde båda språken huller om buller - det blev helt galet!

Beach i Maspalomas

 Efter fikat så hoppade vi in i bilen igen och körde rakt norrut, upp i bergen.

Mirador - utsiktspunkt

Slingerväg ner mot Maspalomas

Middag i St Bartholome

Uppe i bergen i en liten by som heter St Bartholome så stannade vi och käkade middag. Det blev Paella för två. Vi tvekade lite när dom sa att det skulle ta 45 minuter att få maten. Vi hade våra böcker med så vi beställde in var sin öl och lite bröd. Det var väl värt väntan - paellan var supersmarrig. Vi försökte kolla med servitören och vi kunde ta en annan väg tillbaka till Puerto Mogan så vi skulle slippa köra samma väg tillbaka. Vi hade kollat ut en väg som vi tyckte såg bra ut.

Till svar fick vi en lång harang på spanska som vi inte förstod mycket av, förutom ordet "katastrof" vilket ju räckte. Det det blev en annan väg via St Lucia för hemfärden istället.

2014-11-19 Regn, regn, regn

Tja, det är väl bara så. Det kan inte vara perfekt väder varje dag. Idag har det varit mycket småregnande och den del skurar och så några få solglimtar. Vi kurade en del i lägenheten, men vi tog också en långpromenad i närområdet.

Trång gränd i Puerto Mogan.

 Uppe i den här gränden låg bla Casa Bråten. Det bor förmodligen fler utlänningar än spanjorer i den här byn.

Här kan man se toppen av Teide borta på Teneriffa

Don Åke

Riktiga fiskebåtar i hamnen tyckte jag var mysigt

 

Det fanns andra båtar också. Tex den här som tankade och tankade och tankade. En full tank 3600 Euro - urk!

Med långbyxor och långärmad tröja så gick det att sitta ute på terrassen

2014-11-18 Puerto Mogan

Dags att lämna Las Palmas och hitta fram till lägenheten i Puerto Mogan som vi hyrt. Det blev taxi till flygplatsen för att hämta upp en hyrbil. Sen blev det motorväg raka vägen till Puerto Mogan.

Vi hade missat att skriva ut vägbeskrivningen så det blev lite trassligt att hitta. Väl i Puerto Mogan åkte vi till närmaste Super Hippo och kopplade upp oss mot intenet. Räddade förutom att vi skulle räkna rondeller för att komma rätt och vi var osäkra på om vi kört förbi någon rondell redan. Det blev lite fel men vi hittade fram till slut i alla fall. Vi blev mötta av Gary som visade runt i lägenheten och gav lite tips. Lägenheten uppfyllde väl våra förväntningar, det var väldigt mycket lila och en svag syrendoft. Men i annonsen hade dom verkligen lyft fram dom matchande fotpallarna till soffan, så dom hade vi sett fram emot. Gissa om vi blev lite besvikna på att dom saknades...

Lila handdukssvanar imponerade

Fotpallarna saknades, titta så obekvämt Åke sitter

Utsikt från terrassen

Huset utifrån, Vår lägenhet är uppe till vänster. Takterrasen är gemensam för alla fem lägenheter och där finns också en jaccuzi. Dock väldigt ouppvärmd och därför inte så inbjudande.

Beachen i Puerto Mogan

Jag och Puerto Mogan

Efter att vi installerat oss så åkte vi iväg och storhandlade mat och dryck. Sen tog vi en tur ner till Puerto Mogan och kollade läget.

2014-11-17 Las Palmas

Alltid spännande att vakna i en ny stad. Vi började med hotellfrukost som blev en salig blandning av yougurt, churros och vita bönor. Sedan tog vi på oss upptäcksfärdsglasögonen och vandrade ut i staden.

På strandpromenaden i Las Palmas

Vi fick rekommendation av gubben i receptionen om vart vi skulle gå och käka lunch. Det blev sniglar på Cafe Vigo. Sniglar, patatas bravas och en Vigosallad, bröd och mojo rojo. Riktigt gott och roligt att äta lite annorlunda.

Lunch blev sniglar med Patatas Bravas

Hotellet hade ett rätt bra gym som Åke ville prova. Jag hade inte packat några träningskläder, så det blev en tur in i närmaste affär typ Ica. Det blev ett par shorts och en t-skirt för under 10 euro. Inte såsnygga grejer men priset var ju ok. Efter träningscykel och hopp på stepbrädan, styrketräning så blev det simning i poolen. Ett riktigt bra pass.

Träning på hotellgymmet

2014-11-16 Gran Canaria here we come!

Hej bloggen,
Det var ett tag sen sist, men nu är det återigen dags för nya äventyr. Igår satte vi oss på planet till Gran Canaria. Första två nätterna har vi bokat in oss på Hotel Astoria i centrum av Las Palmas. Det blev en taxiresa på ca en halvtimme från flygplatsen till hotellet. Klockan hann bli närmare halv 10 innan vi var på plats och det var då lokal tid. Trötta efter flygresan letade vi reda på hotellbaren för en sängfösare innan vi stöp i säng.

4 februari,

Hemfärd idag, buhu! Men även mysigt. Får väl erkänna att det är vissa saker man börjat sakna. Det mest otippade jag saknat är nog min garderob. Är man begränsad till typ samma fem toppar om och om igen i fyra månader så tröttnar man rätt ordentligt på dom. Några andra skor ska bli härligt också. Efter flippflopparnas död så har jag bara mina rejäla hiking boots (med hål i) och mina sketchers kvar. Dvs det är bara sketchersarna kvar som vardagsskor och dom är bra slitna, dammiga och välanvända vid det här laget.

Mest saknat är såklart familj och alla goa kompisar. Tack till er som hängt med på vår resa genom bloggen. Det har värmt att se att besöksräknaren tickat på och vi har glatt oss och fnissat åt allas kommentarer. Det ska bli kul att ses igen på riktigt snart!!!!

Sista dagen blir en heldag. Vårt flyg går inte förrän 23.30 och vi ville så klart utnyttja denna dag till fullo. Vi hade därför planerat att åka iväg till Penguin Island strax utanför Rockingham. Först kollade vi upp med receptionen om vi kunde lämna vår väskor i förvaring och om vi möjligen kunde få duscha innan vi stack till flygplatsen. Gissa om vi blev förvånade när det visade sig att tjejen i receptionen var svenska. Inga problem med väskorna, dom hade väskförvaring. Dusch hade dom tyvärr inte, men Adina (deras systerhotell) hade spaavdelning och gym hon kunde ringa dit och höra om vi kunde få göra det där. Adina - det var ju där vi bodde våra första fyra nätter i Perth och som haft en av våra väskor i förvaring hos i 6 veckor.

Med både förvaring och personlig tvagning fixat stack vi iväg till tågstationen, hittade fram linjen till Rockingham och gav oss iväg. Väl framme där, missade vi bussen precis och fick vänta urtråkiga 50 minuter på nästa. När vi kom fram till färjelägret så kom vi å andra sidan precis för att kasta oss på en färja som också gjorde en liten tour för att man skulle få titta på en koloni med sjölejon och en häckningplats för pelikaner. Solen sken och det var rätt varmt så det var gött att komma ut på havet.

Färjelägret på Penguin Island - inte långt från fastlandet i bakgrunden

När vi kom fram till själva ön så kom vi precis till sista matningen av dom 8 dvärgpingvinerna dom har i fångenskap (gamla eller oförmögna att ta hand om sig själva så därför inte återutsläppta i det fria.) Ön är också hem till en koloni vilda pingviner och med lite tur så kunde man även träffa på några av dom.

Sjölejon

Dvärgpingvin

Gulliga små rackare

Vi var bra badsugna efter pingvinmatningen och Åke hade hittat bästa stället för snorkling (vi hade behållit en mask och snorkel). Det är ju också sjukt - vi hade hela beachen för oss själva. Innan det var dags att åka tillbaka så hade vi också turen att få se en vild pingvin som satt i skuggan av en trapp strax in närheten av pingvinhuset. Den var helt orädd så vi kunde ta några närbilder.

Hemresan gick finfint utan all för lång väntan mellan byten av färja, buss och tåg. Tillbaka i Perth gick vi först och käkade lite mat, gjorde en sista shopping och sedan till Adina. Vilket vänligt mottagande vi fick där! Tjejen i receptionen kände igen oss sen sist och hon fixade så vi fick ett outhyrt rum att duscha i. Vi fick tillgång till rummet tills det var dags för oss att åka utan någon kostnad. "Ta det lugnt, kolla lite på tv om ni vill". Hur snällt var inte det!! Känns verkligen som vi fått valuta för det boendet.

Sen var det bara att knalla bort till Travelodge, byta till reskläder och ta en taxi till flygplatsen. I tullen fick jag tillbaka skatten på kamerautrustningen jag redan tyckt jag fått till kanonpris. Nästan 2000 kr, sjukt nöjd över detta. Vem hade anat att Oz skulle vara stället att shoppa kamera på?

Planet var i tid och utan några ytterligare äventyr var vi på väg hem till Svedala igen.

3 februari,

Idag hade vi bestämt oss för att göra olika saker. Jeanette ville få fria tyglar och shoppa loss och Åke vill hyra cykel och ge sig ut på upptäcksfärd. Perfekt - tyckte båda. Heldag för sig själv - vi bestämde att träffas 17.30 på hotellet. Killen som skulle köpa våra campingsaker skulle komma kl 18.00.

Det var verkligen supermysigt att knalla runt i affärerna i Perth. På samma sätt som i Melbourne så är butikerna långsmala och man går lätt vilse i mysiga hemliga gränder kantade av caféer och småaffärer. Hela Perth är en blandning av gammalt och nytt, ett helt centrum som är "shabby shick" skulle man kunna säga.

Åke å sin sida cyklade längs Swan River ner till Fremantle och tillbaka. Det blev en tur på dryga 6 mil och han fick lite känning av äventyr då rök från en nykläckt skogsbrand blåste in över Fremantle.

Perth från andra sidan av Swan River

Båda var nöjda och glada med sina dagar när vi träffades på hotellrummet och plockade ihop grejerna vi skulle sälja. Killen (kommer inte ihåg vad han hette) hade lite svårt att hitta till vårt hotell, men allt gick bra och jag tror nog att alla parter var nöjda och glada med affären.

Väntar på vår köpare av campinggrejer- hoppas bara han kommer

150 glada laxar rikare

Vi hade först planerat att gå ut och käka den här sista kvällen, men vi var båda så himla trötta efter vår dag att vi egentligen inte kände för det. Vår balkong (över hotellets restaurang och med utsikt över Hay Street och lagom med folkliv) var ju så himla mysig så vi bestämde oss för hämtmat.

Med penningstinna fickor från vår försäljning (nja, kanske lite att ta i) knallade vi iväg till närmaste Bottle Shop och köpte skumpa (Oyster Bay sparkling) och sen slank vi in på en japansk restaurang, Jaws, för att ta med lite take-away. Först trodde vi inte att dom hade "ta med" mat, alla gäster satt på rad i en lång loop. Maten kom farande på ett litet löpande band, typ två sushibitar på varje tallrik. Tallrikarna hade olika färger som representerade vad maten kostade. Gästerna kunde förse sig själva när något som såg smarrigt ut kom susande förbi. Sen fick man själv hålla ordning på vad man skulle betala genom att dra ett streck på ett papper för det man tog. Tex 2 gröna och en röd. Vi som skulle hämta fick också plocka från rullbandet. Vi tog tre olika sushigrejer och sen beställde vi Chicken Teriyaki från menyn. (Varma grejer kom inte på rullbandet).

Drive-Through spritaffär. Smidigt och bra, bara att lasta in ölkartongerna direkt i bagaget.

Åh, himlar var gott allt var! En måltid att komma ihåg länge och en perfekt avslutning på vår semester.

2 februari,

Vi slog upp våra blå och tittade upp i tälttaket för sista gången. Hur skulle det gå idag. Tankarna snurrade runt hur man skulle kunna packa ihop rubbet på bästa sätt. Få se nu.... en stor väska - börja med att fylla upp den. Sen har vi ju 48 liter kylbox som är i stort sett tom på mat. Den kan man ju fylla på med saker också. Fasen också att vi ännu inte sålt våra campinggrejer. Kanske man skulle kunna bli av med åtminstone bord och stolar här. Det skulle vara toppen.

Vi hade satt klockan på 6 så vi skulle hinna packa ihop allt och hinna till flygplatsen innan 11. När jag gick bort på toa spanade jag in en kille som städade runt sin husvagn. Han hade en stol, men sen stod resten av hans grejer runt omkring den. Han skulle ju behöva ett bord, eller hur?

Under frukost samlade jag mod, kanske man helt enkelt skulle fråga honom. Fasen vi säljer ju billigt. Andra kandidater spanade vi in ett tält till vänster om oss. Där bodde några backpacker tjejer. Kanske lite svårt för dom eftersom dom inte hade någon bil. På andra sidan om oss bodde en kille som kom in sent igår kväll och slog upp en swag. Det brukar å andra sidan vara minimalister som går swag style.

Nä, nu gäller från tanke till handling. Jag gick bort till killen med husvagnen med vårt erbjudande men fick bara "Thanks, I´m alright". Han tittade på mig som jag erbjöd min sista tillgång för att få några kronor till mat. Kanske inte så konstigt när man tänker efter. Håret på ända, osminkad, kanske lite frukost mellan tänderna, skrynkliga kläder. Min bästa hemlös-style. Det var nog tur att jag inte blev rapporterad till kontoret.

Åke lyckades bättre med killen i swagen. Han köpte bordet för 20 dollar. Vi försökte ge bort stolarna men han ville inte ha dom. Jag lyckades i alla fall pracka på honom vår lilla matta som vi norpade bland kvarlämnade saker i husbilar på Nya Zeeland. Perfekt för honom att sätta sina fossingar på när han går in/ut ur sin swag. Vi har haft mycket glädje av den lilla gröna mattan.

När allt var packat hade vi:

En stor väska
Två ryggsäckar
En kylbox 48 liter
Ett tält
Två campingstolar
En axelväska
Två liggunderlag

Innan vi kommer till vårt rum i centrala Perth så ska vi till flygplatsen och lämna tillbaka hyrbilen. Fixa med bucklan på bilen - kommer säkert att ta tid och vi måste säkert in på nåt kontor. Samt försöka hitta KLMs kontor för att boka en extra väska till hemresan. Få tag på en taxi och ta oss till Traveloge. Urk att dra runt på ett helt bohag.

Det var tyst i bilen när vi körde mot flygplatsen, vi var redo för combat. Väl framme på flygplatsen så var det ingen som kollade bilen. Åke fick säga till att vi haft en olycka. "Åh, jaha - ja då får ni nog gå och snacka med dom inne på kontoret." "Skulle vi kunna få lämna kvar våra saker i bilen under tiden?" Inga problem!
Sen gick allt så himla smidigt! Vi flöt fram på skinksvålen igen. Tjejer på Hertz trodde inte det skulle bli så dyrt, vi kunde nog räkna med att klara oss under tusen dollar. Dom tog en deposition så klart, men vi kan räkna med att få pengar tillbaka. Dessutom trodde dom att vår reseförsäkring säkert skulle täcka. Med tanke på att försäkringen skulle gått på fyrahundra och att det säkert skulle kommit till en självrisk så känns det som vi kommer undan okej.

Sen lät dom oss ta hyrbilen bort till den internationella terminalen där dom olika flygbolagen har sina kontor. Vi kunde lämna in bilen där istället. När vi kom fram dit så såg vi att taxibilarna stod uppradade 100 meter bort från Hertz parkering. Vi lämnade grejerna i bilen igen och gick in på flygplatsen för att hitta KLM. Ren tur kom vi in precis på rätt ställe. Vi kom direkt på kontoren. Det är ju söndag idag så de flesta var stängda, men Cathy var öppet och det var med dom vi skulle flyga från Perth till Hong Kong. Vi gick in och pratade med dom. Super trevliga där också. Dom fixade allt till oss, samt bytte säten på flyget så vi fick sitta tillsammans vi ett fönster istället för på olika ställen. Flyt!! Inte nog med det. På vägen tillbaka till hyrbilen hittade vi en kvarlämnad vagn som vi tog och kunde lätt transportera våra grejer bort till taxibilarna.

Väl på Traveloge (klockan var bara 12) så kunde dom checka in oss direkt OCH vi blev uppgraderade till ett rum med balkong!!!
FLYT! När vi helt plötslig insåg att allt som vi gruvat oss för hade gått så himla bra så trodde vi inte att det var sant. Detta måste firas!! Vi tog var sitt glas rödvin på vår fina balkong och pustade ut!!

När vi slappat klart knallade vi bort till Adina (första hotellet vi bodde på i Perth) och hämtade väskan vi lämnade där till förvaring. Glad och trevlig personal och vi fick vår väska utan att det kostade något, trots att vi checkat in på ett annat hotell de här sista nätterna. FLYT!

Så himla skönt när vi kom tillbaka till Traveloge och nu hade alla våra saker samlade på ett ställe.

Telefonen ringde och en kille vill köpa alla våra campingsaker. FLYT!

Vi var så nöjda! Vi bestämde oss för att ta en promenad. Vi kom väl ca ett kvarter då vi fick syn på en mysig pub med lagom mycket folk som satt och såg ut att ha trevligt. FLYT! Vi slank in och tog en öl.

Sen gick vi vidare ner till Swan River och parken där och spanade in hotellet vi bodde på för dryga 10 år sedan, då vi var i Perth första gången.

På kvällen gick vi ut och käkade på en indisk restaurang och provade 8 olika små rätter. Spännande och allt var supersmarrigt.

Väldigt nöjda med dagen slöt vi våra blå.

1 februari,

Wave Rock som vi utforskade igår visade sig ju inte riktigt från sin rätta sida eftersom det var tråkigt väder. Vi satta klockan på 6.00 för att ge stället en chans att visa upp sig. Det kändes som ofarligt eftersom det var spått regn även på morgonen idag, men när klockan ringde och vi tittade ut så sken solen från en klart himmel.

Det var bara att käka lite musli, ta kameran och ge sig iväg till klippan igen. Vi tog några bilder och gick sedan samma hike över klippan som vi gjorde igår fast från andra hållet. Lika magiskt idag och kameran smattrade på. När vi kom ner igen så tog vi nästa hike. Den gick bort till Hippos Yawn, en annan häftig klippa som såg ut som ett stort gap, om man använde lite fantasi.

Wave Roci igen

Roliga mänskliga klippformer på toppen av Wave Rock

Hippos Yawn - ( flodhästens gäspning)

Kl 9.00 var vi tillbaka i stugan, käkade gröt, packade och satt i bilen på väg mot nya äventyr 10.15. Nästa stopp var vid Mulgas Cave. Ett spännande ställe eftersom aboriginerna gjort massor av målningar i grottan och dessutom har en historia om Mulga som bodde i grottan och som var jättestor, vindögd och dödade barn. Historien var mycket mer spännande än själva grottan. Kanske eftersom dom byggt en ful trappa in i grottan.

Efter Mulga hade vi en rejäl körning genom Australiens veteodlingsdistrikt, till en camping i Midland strax utanför Perth.

Vikka åkrar!

Vi hade fler som hörde av sig och ville köpa vår campingutrustning, men ingen riktigt napp ännu. Vi kom fram till campingen strax innan  17.00. Det var en besvikelse. Vi tältare hade bara en liten gräsplätt där vi kunde få vara. Som tur var så fanns där bara ett tält innan och vi valde en fläck med riktigt bra, kraftigt och grönt gräs. Gött, det blir lite mjukare samt att tältet kommer att vara rent och fint när vi säljer det sen.

Hungriga som vi var stack vi iväg för att undersöka Midland. Först åkte vi till mataffären som låg i en stor mall (shopping center). Bara det att det var tvärstängt. En kille som satt i bilen vi parkerat intill sa att det var stängt nu (Döö - det har vi fattat). Jaha - finns det någon annan mataffär som är öppen? frågade vi. Jodå, det fanns det. Vi fick veta vägen dit och till den lokala kinesrestaurangen. Inte för att han någonsin käkat där, men hans tjej brukade hämta mat där ibland. Pizzerian däremot var helt fantastisk, den kunde han rekommendera. Jag kanske ska berätta att det handlade om en kille i en pick-up truck med rakat huvud och tattisar. Men om hans tjej brukar käka där så är stället säkert ok.

Vi åkte dit, fick en portion med extra ris och åkte sen till mataffären och handlade frukostgrejor. Åke satt kvar i bilen och jag sprang in och fixade grejorna vi behövde. När jag kom tillbaka in i bilen så förstod jag genast att något var på tok. "Joooo", sa Åke. "Jag kollade precis hyrbilspapperen, vi ska lämna in hyrbilen imorgon kl 11.00". Den var vi inte riktigt med på, vi hade tänkt oss att det var i övermorgon och planerat för detta. Det var på ett sätt inte bra, men på ett annat sätt superbra att vi fått reda på nu och inte imorgon, typ efter kl 11.00. Den andra grejen som var lite jobbig var att Hertz nere på stan inte var öppen på söndagar, så vi skulle bli tvungna att lämna in bilen på flygplatsen. Just nu var vi ca 20 min från flygplatsen så det var ju bra. Men å andra sidan så hade vi bilen full med grejor och det hade ju varit smuttigt om vi hade kunnat lämna dom på ett hotell INNAN vi lämnade bilen. UUUURK! Det här blev jobbigt! Om någon bara hade velat köpa våra campinggrejer först, så hade sluppit släpa runt på dom......

Nåja, det måste ordna sig på något sätt. Först käkade vi kinamaten, supergod, och sedan bokade vi boende för dom två sista nätterna på Travelodge nere i downtown Perth. Det kommer att bli en jobbig dag imorgon med att packa sakerna så gott det går. Lämna bilen, med bucklan på fronten och få en dödsdom på vad det kommer att kosta. Sen på något sätt, skulle vi behöva komma in på flygplatsen och prata med KLM för att få med oss en extra väska på flyget hem, sen få tag på en taxi som kan ta oss och alla sakerna till hotellet. Men det är ett bekymmer för imorgon. Sista natten i vårt tält, det kändes lite vemodigt.